Chang Weng hänger på Kulturfyran
Posted on | August 31, 2010 | 1 Comment
Kulturfyran är ett trevligt initiativ som jag inte svarat på tidigare, men antagligen kommer att fortsätta hänga med på.
Kulturbloggen står bakom Kulturfyran som är fyra frågor som har med kultur att göra som bloggare uppmanas att svara på.
Det är viktigt med Kultur. Kulturen får oss att vidga våra vyer och kulturen gör att vi kommunicerar. Utan kultur är livet rätt meningslöst.
Här är Chang Wengs svar på veckans kulturfyra:
1. Vilken bok ska du läsa härnäst?
Kinas historia av Hans Hägerdal (ISBN10: 9185507989 och ISBN13: 9789185507986)
2. Vilken musik lyssnar du på mest för tillfället?
Indiepop
3. Vilket tv-program tänker du se härnäst?
Jag tittar aldrig på tv.
4. Vad betyder hösten för dig? Gillar du hösten eller gillar du inte hösten?
Det finns inget som att gilla eller inte gilla. Hösten är en del av livet och en del av klimatet i Sverige.
Maria L hann svara först på nya omgången av Kulturfyran.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, böcker, tv, hösten, årstider, kulturfyran
Finns det något land i världen som är så rädd för åldrandet som Sverige?
Posted on | August 29, 2010 | No Comments
Inget annat land i hela världen låter pensionärer betala högre skatt än de som jobbar.
Inget annat land i världen visar uppenbarligen sådant förakt för äldre människor.
De politiker som genomfört detta visar både sådant förakt för äldre människor som för livet i sig. Livet betyder att vi föds, växer upp och åldras. Att straffa människor för att de åldras är ett förakt för själva livets förutsättningar.
I andra länder kan äldre människor anses visa och värda att lyssna på. I Sverige är det bara den som är ung, stark, snygg och smart som har något värde.
Att vi alla förr eller senare blir sjuka eller gamla blundar såväl högerpolitiker som medier för.
Alf Svensson skriver så klokt i en debattartikel:
Men ytterst och innerst handlar det om inställningen till åldrandet. Så länge den ”demografiska utvecklingen” beskrivs som om vi som överlevt 65 år är en belastning, så blir matlådedebatten i långa stycken en ynkedomens populism.
Läs även andra bloggares åsikter om medier, åldrande, politik
Omega 3-bluffen
Posted on | August 29, 2010 | No Comments
Jag käkade Omega 3-tabletter men fick så ont i magen och gallanfall av fettet i kapslarna.
Nu läser jag att en rejäl forskningsrapport visar att Omega 3 troligen inte har någon effekt på hjärt- och kärlsjukdomar.
Från Aftonbladet:
Att ge personer som haft hjärtinfarkt margarin berikat med omega-3 i kombination med läkemedelsbehandling verkar inte inte göra någon skillnad för risken att få en ny infarkt.
En studie på drygt 4.800 visade att en låg dos omega-3 i margarin inte på ett märkbart sätt minskade risken för hjärtinfarkt eller andra hjärt-kärlåkommor, uppger de holländska forskarna som genomfört undersökning.
Här en gammal rapport som visade liknande resultat.
Läs även andra bloggares åsikter om omega3, bluff, hälsokost, hjärta, kärlsjukdomar, forskning
En mobbande chef
Posted on | August 15, 2010 | No Comments
Jag har jobbat inom medier i 25 år, har jobbat på de stora redaktionerna. Min chef har aldrig jobbat på någon tidning, ingen redaktion, bara på den skyddade verkstad som det fackförbund är där hon jobbar. Hon började som studentombudsman och fick stanna kvar där, fick kurser som jobbet betalade och blev informationschef.
Fast hon har aldrig gått någon journalistutbildning eller informationsutbildning som hon sökt till i riktig konkurrens, bara gått sådant som jobbet köpt åt henne.
Hon har aldrig jobbat på någon redaktion utanför den skyddade verkstaden på fackförbundets tidning och informationsenheten.
Hon störd något enormt av att jag har förslag på hur vi ska göra saker på ett smartare sätt. Jag har ju jobbat på så många redaktioner så jag har erfarenhet och det känns jobbigt att göra saker på ett sämre sätt.
Men om jag påpekar att saker kan göras på ett smartare sätt blir hon rosenrasande.
Min yngste son fastnade med droger. Det blev ett helvete för oss i familjen och jag mådde grymt dåligt. Några gånger när jag var som mest pressad hade jag dåligt tålamod på jobbet.
När vi i familjen jobbat oss igenom det värsta mörkret återhämtade jag mig något och jag jobbade och var inte lika lättretad. Trots detta ville min chef ett drygt halvår efter detta att jag skulle skriva under ett papper att jag hade dåligt temperament.
Fast det var över för länge sedan.
Snacka om långsint chef med brist på medkänsla.
Snacka om opsykologisk chef.
Karate kid – bra filosofi men det är inte kungfu och inte karate
Posted on | August 7, 2010 | 2 Comments
Bara så ni vet: dem kampsport som de unga pojkarna använder i turneringen i slutscenen av nya Karate Kid-filmen är inte kungfu och inte karate heller.
Det är en amerikansk variant som jag undrar om den finns alls.
Full kontakt för unga pojkar som inte ens kommit upp i tonåren?
Glöm det. Så går det inte till.
Men för övrigt är Karate Kid 2010 samma berättelse och historia som den första Karate Kid-filmen, den med Ralph Macchio och Pat Morita,
I den nya är det Will Smiths son Jaden Smith som spelar en tolvårig pojke, Dre, som flyttar från Detroit med sin mamma till Beijing (Peking) i Kina på grund av att hennes jobb flyttat dit. Hans pappa är död.
Dre råkar ut för elaka kinesiska pojkar som tränar kungfu (fast det är inte riktig kungfu) hos en karikatyr av en dålig tränare som lär sina elever att slå också den som fallit omkull och redan är besegrad.
Det är genomsjukt, något sådant lär ingen kungfu-mästare ut.
Men filmens filosofi: att kampsport handlar om en attityd till livet, det är jag glad att det åter kommer i fokus. Världen behöver mer Karate Kid-filosofi.
Kulturbloggen har också bloggat om detta.
Relaterat:
IMDB om Karate Kid 2010, recension i SvD, recension i Expressen, recension i Dagens Nyheter, recension i SVT,, recension i Göteborgsposten.
Läs även andra bloggares åsikter om film, karate, kungfu
Politiker som tagit de förfärliga besluten om utförsäkring har nog skapat sig en hemsk karma
Posted on | August 5, 2010 | 1 Comment
Svenska politiker har bestämt att människor som är svårt sjuka ska kastas ut från sjukförsäkringen efter ett år.
Svenska politiker har också bestämt att när en människa varit sjukskriven i tre månader ska hennes/hans fall tas upp i ett möte med Försäkringskassan och arbetsgivaren för att dessa makthavare ska besluta om det finns andra arbetsuppgifter som den sjuka kan utföra.
Efter sex månader ska den svårt sjuke vara beredd att söka jobb över hela landet.
Det är ett alltigenom genomsjukt beslut som dessa politiker tagit.
Beslutet visar politikernas totala okunnighet om sjukdomar och om livets gång.
Vissa sjukdomar tar tid att bli frisk från. I synnerhet de psykiska sjukdomarna verkar beslutande politiker har en mängd fördomar kring, förutom okunnigheten.
En djupt deprimerad person kan inte återhämta sig och jobba med andra uppgifter efter tre månader. Det är inte ens önskvärt att en sådan drabbad person börjar jobba för tidigt.
Inte om vi vill att denna människan ska ha en chans att bli frisk.
Kanske är det för politikerna viktigare att hålla ett hårt grepp kring människor än att de blir friska och orkar tänka.
Tvinga ut de ångestdrabbade, de deprimerade och de svårt sjuka i cancer i arbetslivet så de inte får någon livskvalitet. Det kanske är vad politikerna vill.
I några fall har deras regler tagit den allra sista livsgnistan från de drabbade. Ekot berättar om människor som tagit livet av sig efter Försäkringskassans jakt på dem:
Regeringens omdebatterade sjukförsäkringsregler har lett till att över 14 000 människor utförsäkrades från Försäkringskassan vid årsskiftet. En av dem var Ari, som led av en ryggskada sedan en lång tid tillbaka. För Ari blev utförsäkringen för mycket, enligt hans familj, och i mars i år valde han att ta sitt liv.
Nu har de dessutom kommit fakta och statistik som visat att de nya reglerna som slängt ut människor för sjukförsäkringen knappt fungerat i några fall alls: Ur Expressen:
Få jobb efter arbetslivsintroduktion
Av de tidigare sjukskrivna som utförsäkrats och gått över till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion har bara två procent ett arbete utan någon form av lönesubvention.
De allra flesta människor har betalat skatt till den svenska staten och deras arbetsgivare har betalat in arbetsgivaravgifter för dem. Detta är mycket pengar som var och en bidragit med till systemen.
Samhället är skyldig att som service åt dem ge dem sjukpeng när de blir sjuka. Att administrera detta borde vara Försäkringskassans uppgift och inget annat.
De människor som behöver hjälp med rehabilitering bör få det på annat sätt. Den myndighet som ska ge dem den ersättning de har rätt till efter alla år de betalat skatt ska inte ha sina fingrar med i rehab-kedjan. Då kan de öva otillbörlig påtryckning kring detta och dessutom har Försäkringskassans personal inte utbildning och kompetens att ta beslut i medicinska fall eller när det gäller arbetslivsfrågor eller karriärfrågor.
Tänk en professor som drabbas av utbrändhetsdepression. Han/hon skulle kunna tvingas jobba som diskare av Försäkringskassan. Det är genomsjukt.
Många bloggare i Sverige har reagerat på Försäkringskassans sätt att missköta sitt uppdrag:
Anna Vikström
Vi måste ha en ny sjukförsäkring. Det förslag som finns nu är slarvigt framtaget, ett hafsverk med stora brister. Det perfekta systemet finns inte men det system vi har nu är omänskligt. Rehabilitering och återanpassning till arbetslivet kan fortgå utan att man blir av med ersättningen.
För min del är jag ju buddist så jag tänker också på förfäran vilken hemsk karma de politiker dragit på sig efter att de tagit beslut som orsakat så mycket lidande åt andra.
Karma, begreppet förklaras i Wikipedia:
Karma (sanskrit: karman, pali: kamma, “handling”) är ett centralt begrepp inom österlänsk religion och filosofi. I filosfoskt/religiöst hänseende har karma snarare betydelsen lagen om orsak och verkan. När en varelse agerar med tankar, känslor, handlingar lämnas ett spår både på omgivningen och den egna organismen. Avtrycket får både omgivningen och varelsen att reagera i enlighet med naturlagarna. Trycket är en orsak som får sin bestämda verkan. Naturlagarna sörjer alltid och överallt för att varje orsak får sin bestämda verkan och kallas sammantagna för karma.
…
Det i indisk religion positiva respektive negativa gärningsstoff vi hittills samlat på oss kallas karma-phala. Detta ansamlade bagage är i dödsögonblicket det som indisk religion påsaen under ett helt liv ackumulerade karman, karma-phala, bestämmer i sin tur var och som vad vi återföds i nästa reinkarnation. Goda gärningar genererar god karma och onda gärningar ond, men det slutliga målet i alla dessa religioner är att uppnå ett upplyst stadium, moksha, där ingen mer karma produceras och individen inte heller reinkarneras. Upplysta individers handlingar anses inte generera någon karma. Människans goda gärningar, d.v.s. god karma belönas i nästa liv på det sättet att man kan nå en bättre existens. Man kan t.ex. vara en larv, och om man samlat god karma kan man bli något bättre i nästa liv. Det lägsta man kan vara är en insekt. Kon är högt upp i rang för att i Indien anses den vara helig.
Relaterat:
Aftonbladet
Läs även andra bloggares åsikter om karma, sjukdom, politik, samhälle, myndigheter, stat, politiker, okunskap, fördomar, diskriminering, Försäkringskassan
Tags: diskriminering > fördomar > karma > myndigheter > okunskap > politik > politiker > samhälle > sjukdom > stat
Samhället diskriminerar de psykiskt sjuka – och bara de välbeställda får vård
Posted on | August 1, 2010 | No Comments
Prideveckan är över och vardagen lägger sig över våra liv. I alla fall för de som ska börja jobba nu i augusti.
Själv är jag sjukskriven augusti månad ut för min depression.
Att jag drabbats av denna förlamande sjukdom har öppnat mina ögon för mycket som jag gick omkring ovetande om.
Psykisk sjukdom är först och främst inte alls bara något i psyke. Kropp och psyke är intimt länkade till varandra.
Depressionen tar sig konkreta fysiska uttryck: som en otrolig trötthet och brist på energi.
För många får den också en hel del andra fysiska uttryck: i mitt fall tarmar som sprutar ut allt och ont i lederna i kroppen.
De fysiska besvären är jobbiga.
Men de flesta banken och försäkringsbolag har försäkringar som inte gäller psykiskt sjuka.
I mitt konkreta fall så har jag ett medlemslån via facket, via Nordea. Där har jag i många år betalat in en försäkringspremie som skulle innebära att om jag blev långvarigt sjukskriven skulle försäkringen träda in.
Obs, det visar sig då bara gälla den som är sjukskriven för fysiska sjukdomar.
Hmm.
Det är först och främst en indelning som är hur otidsenlig som helst.
Psykiska sjukdomar ger fysiska besvär – och fysiska sjukdomar ger psykiska besvär.
Tänk till exempel på de som får dödshotande cancer: de får som ett brev på posten depressioner och ångest.
Facket borde inte gå med på att erbjuda medlemslån med försäkringar som diskriminerar psykiskt sjuka.
Jag har också upptäckt hur stor skillnaden är på vilken behandling man får beroende på klassbakgrund.
Flera vänner till mig som tillhör övre medelklassen har fått KBT-terapi, Kognitiv Beteende Terapi, som rekommenderas som bästa terapin mot depressioner.
Själv tillhör jag ju den fattiga klassen och jag har inte ordinerats någon annan behandling är att käka piller.
Att jag själv skulle ha råd att betala dyra terapisessioner är en utopi.
När jag dessutom ska leva på sjukpeng är det helt omöjligt.
Via jobbet har jag en sjukvårdsförsäkring hos TryggHansa. Den första läkaren jag gick till när depressionen bröt i maj skickade en remiss att jag skulle få gå i samtalsterapi av KBT-typ. TryggHansa skickade tillbaka remissen till läkaren och sade att jag inte var berättigad till det (fast jag är det enligt reglerna för sjukförsäkringen). Jag är ju för sjuk för att orka argumentera med TryggHansa och nu har jag gått sjukskriven i tre månader utan att få någon behandling som kan hjälpa mig.
Min depression bröt ut efter att min chef under ett halvårs tid regelbundet skrikit åt mig och gett mig order att jag inte får säga något på avdelningsmötena, om jag inte håller med henne.
Eftersom jag inte tillhör någon välbeställd grupp kan jag inte få någon hjälp heller.
Det råder stor diskriminering i samhället av psykiskt sjuka. Det har jag lärt mig av bitter erfarenhet.
Politikerna har dessutom stiftat en regel som säger att vi sjukskrivna omyndigförklaras rejält. Försäkringskassan har utsett en personlig handläggare som ska sitta och förhandla med min arbetsgivare om min arbetssituation. En handläggare som inte känner mig, inte har en aning om hur mitt jobb fungerar och som inte har någon medicinsk utbildning.
Läs även andra bloggares åsikter om depression
Frågan om självaktning är avgörande för att förstå depression
Posted on | August 1, 2010 | No Comments
… frågan om självaktning är avgörande för förståelsen av de depressiva tillstånden Genom att fokusera på självaktningen kan man tydligt skilja depressionen från andra närliggande tillstånd, som sorgen och den asteniska utmattningen.
Depressionen förvränger och låser den verkliga förmågan till sorg, och står på detta sätt i vägen också för den naturliga glädjen. Det talas sällan om glädje i den vetenskapliga litteraturen. En central tanke i denna bok är därför att glädjeprocessen är lika viktig att uppmärksamma som den mer kända sorgeprocessen. Målet för de båda processerna är det samma: att låta en ny dröm om framtiden växa fram, att låta tillvaron byggas upp igen.
Från AdLibris beskrivning av en bok jag vill läsa: När Orfeus vände sig om : En bok om depression som förlorad självaktning av Johan Beck-Friis.
ISBN10: 9127093646
ISBN13: 9789127093645
Läs även andra bloggares åsikter om depression, böcker
Sanningen är att ingen är normal, i ett sjukt samhälle är det sjukt att vara frisk
Posted on | July 29, 2010 | No Comments
Snart är ingen av oss normal.
Det skrämmande beskedet ger den uppdaterade handboken DSM med diagnoser för mentala sjukdomar.
Ledande forskare varnar nu att många vanliga hälsotillstånd kan klassas som psykiska sjukdomar.
Från Expressen/a>n
Experterna som Expressen hänvisar till menar att man har sänkt ribban på vissa av befintliga sjukdomar, som till exempel depression.
Men att experterna säger så och att Expressen i sin tur rapar upp detta beror på att de är fångade i en illusion.
Först och främst har människan alltid varit sjuk, eller åtminstone den allra största delen av människorna: för de har varit fångade i förvirring, okunskap om hur verkligheten är beskaffad och fångade i sina begär som är omöjliga att tillfredställa.
Så har det varit i mänsklighetens histora. Varför skulle det annars finnas krig och ondska, mord och dråp och orättvisor och miljöförstörelse?
För att människan är en sjuk varelse.
Men sedan har denna varelse inte blivit friskare i det samhällssystem som råder. Samhället har utvecklats så att det inte går att vara frisk. Människor faller offer för kommersialismen,
tror att lyckan finns i att ha senaste versionen av iphone eller att bara den är ung och smal har ett värde.
Att livet betyder att människor kommer att åldras tas inte hänsyn till. Arbetsgivare anställer till största delen bara män i 30-årsåldern. Människor som är över 45 sorteras bort när de söker jobb och ännu värre om de är över 55.
De politiska besluten som tas utgår från att människor som är sjuka eller åldras gör de på jävelskap eller av lathet.
Bara som att pensionerna sänks för äldre människor.
I ett sjukt samhällssystem är givetvis alla sjuka.
Fast de experter som slår larm nu gör det förstås för att de vill bevara den struktur som gör att underklassen jobbar, jobbar, jobbar och aldrig hinner andas och aldrig hinner tänka efter. Det där som kallas arbetslinjen.
Vi ska alla jobba som Hin håle.
Tror fan att alla blir sjuka då.
Djurplågeri är inte tolerans
Posted on | July 23, 2010 | 3 Comments
Läser en debattartikel i DN av fyra kristna företrädare. De vill mana till att älska judar och muslimer. En god tanke.
Men tolerans – att stå ut med den andres närvaro – är inte nog. Målet för ett fungerande samspel måste vara det nyfikna bejakandet av den andres erfarenheter – en vilja att se rikedomen och ta den till sig.
Eller som det uttrycks i religiöst språkbruk – att älska den andre.
Är vi redo att älska juden och muslimen?
Fast jag tycker att varje människa är mer än en religiös beteckning i och för sig.
Det handlar om att ha respekt för medmänniskors och allas rätt att vara som vi är.
Enkelt men så svårt. Ibland får våra sätt att vara emot varandra.
För mig är det helt främmande att acceptera att döda djur över huvudtaget.
Och den form av slakt som sker inom judendom och islam är om möjligt ännu värre. Fast all slakt av djur är för mig ovärdig.
Kulturbloggen har också bloggat om detta.
Läs även andra bloggares åsikter om religion, islam, judendom, kärlek, slakt, halal
keep looking »